Så var man i England igen då...

...och det är med blandade känslor. Visst är det roligt att träffa barnen igen, åka på utflykter och se mer av England, men samtidigt saknar jag Sverige och familjen hemma. Det är nog så att ordspråket Borta bra men hemma bäst stämmer. Jag hade hoppats att det skulle kännas som hemma här i England också, men det gör det inte riktigt, tyvärr.


Det här är hemma för mig, i Östersund med min familj. Det här kortet är taget i förrgår, när jag höll på att packa väskan i mitt rum.


Några timmar senare var det dags att vinka hejdå till mamma och pappa från tåget. Kändes så tråkigt att veta att det var sista gången på flera månader jag skulle se dem...



Jag åkte tåg hela dagen, först till Sundsvall, sen till Uppsala och så till Hedemora. Där mötte Sandra och Janne mig, vi skulle sova hos Sandras farmor och farfar. Åt god vinterspecial risifrutti på tåget, och fyllde i en låång undersökning från SCB. Tidigt på morgonen efter körde vi till Arlanda.
Sista måltiden i Sverige blev kebab på restaurang Alfredos på Arlanda, gott var det!


Från Arlanda åkte vi till ett snöigt Köpenhamn. Första gången jag var i Danmark! Det firade vi med ett danskt winerbröd :) Därifrån flög vi vidare till Birmingham, som inte alls var snöigt - bara grönt och grått. Steve och barnen hämtade oss där och sen åkte vi till Hereford. Kändes konstigt att komma dit igen. Som borta fast hemma på nåt sätt.


Började jobba idag, efter att jag gått med barnen till dagis åt jag frukost. Nästan som i Sverige kändes det som då! Naturell yoghurt med rågfras (som jag tog med hemifrån) och blåbärssylt från Ikea. Till det en hårdbrödmacka med mjukost med rökt renkött (som jag också tog med!) Och sist med inte minst, en svensk tidning! Tog tidningen på Arlanda innan vi åkte, och läste bara två sidor imorse, på så sätt kommer den räcka som morgontidning läänge! Även om nyheterna där i kanske blir lite gamla :)