Det är svårt att fånga lekande barn på bild...

Efter att ha skrivit av min adress fel, klivit av på fel busshållplats och glömt mobilen hemma så hon inte kunde ringa mig, kom Margot och hennes Daniel till slut hit för en playdate. Lite krångligt är det allt att hitta här i Steveston. Men med Margots vanligt tur hittade de fram till vårt hus! Glada över att se varandra igen småpratade pojkarna med varandra nästan hela vägen till lekparken. De är så söta :) Lekparken är nog en av de bästa jag sett hittills här i Vancouver, lekplatser verkar annars inte vara något som Kanada är särskilt bra på. På den här lekparken kunde pojkarna glatt spendera mer än en timme, klättrandes på tåg, styrandes piratskepp och åkandes långa rutchkanor :)

Nu är Daniel i säng och jag sitter ute i solen på baksidan. Baksidan är verkligen det bästa med det nya huset. Åh, så härligt det är att bara kunna gå ut, utan att behöva oroa sig över om det är en begravning utanför. Att kunna leka på gräset med Daniel, eller bara sitta i solen medan han tar sin nap. I gamla huset kunde man inte direkt njuta av solen på balkongen, för all som oftast var det någon som satt och sörjde någon i minneslunden nedanför, och då känns det lite fel att sitta i bikini och sola alldeles intill...

Men här är det inte något som helst problem med det! Så nu ska jag bli brun lagom tills ajg kommer hem till Sverige! Det blev visst väldigt varmt nu på eftermiddagen, 23 grader i skuggan. Jag smälter nästan bort här i solen! Vill gärna göra det här just nu: