Hemma

Jag är hemma nu. Ett av alla mina hem är just exakt här, på övervåningen av en kyrka i Vancouver.

Jag läste alla era fina kommentarer i mitt förra inlägg, och de värmde verkligen mitt hjärta. Ni är så snälla. Åh farmor, gråt inte över mig. Jag längtar efter er alla och jag längtar hem ibland, men jag har det samtidigt så bra här. Jag bor i en underbar familj och tar hand om världens mysigaste unge. Jag känner mig så lyckligt lottad som har en sån fin familj hemma i Sverige, som bryr sig om mig och saknar mig, men jag hoppas att ni vet hur bra jag har det här. Jag har det jättebra, så det finns ingen orsak att gråta över mig! Fast ni får gråta över att det är länge kvar tills ni ser mig igen, för här kommer jag stanna länge